Igelkotten är ett litet däggdjur med taggar som finns i flera olika delar av världen. Vi har samlat ihop 15 fakta om igelkottar som kan vara intressanta att känna till.
- Igelkotten är ett däggdjur inom ordningen äkta insektsätare och familjen igelkottdjur. Den svenska igelkotten har fått det vetenskapliga namnet Erinaceus europaeus.
- I underfamiljen igelkottar (Erinaceinae) finns det 17 arter som är fördelade på 5 släkten.
- Igelkottar äter insekter, maskar, sniglar och skalbaggar. Det händer även att de äter groddjur och ungar av möss och sork.
- Någon gång i oktober månad brukar den svenska igelkotten gå i ide och faller då i en djup dvala med en sänkt kroppstemperatur på under tio grader. Någon gång i april brukar Sveriges igelkottar vakna upp igen ur sin vinterdvala.
- En igelkott kan ha upp till 7500 taggar, men de flesta har mellan 5000 och 7000 taggar. Varje tagg har en längd på 2-3 cm.
- Igelkottar rullar ihop sig vid minsta fara för att skydda sig mot rovdjur. Deras taggar står då åt alla möjliga håll tack vare ringmuskler i huden.
- En fullvuxen igelkott är cirka 20-30 centimer lång och väger upp till 1,5 kilo.
- Igelkottar har ganska dålig syn, men tar igen det genom bra hörsel och luktsinne. De är som mest aktiva på natten och har därför inte lika stor användning av en skarp syn.
- Igelkotten har en dräktighetstid på 5-6 veckor. Parning sker på våren och sedan föds vanligtvis 2-10 ungar senare under sommaren. Det är igelkottshonan som själv tar hand om ungarna när de har blivit födda.
- Det uppskattas att det finns omkring 30 000 igelkottar i Sverige. Antalet igelkottar har minskat kraftigt på senare år. Enligt Artdatabanken har den svenska stammen minskat med 40% sedan 2012.
- Igelkotten är Gotlands landskapsdjur.
- Den europeiska igelkotten har 36 tänder, varav tre framtänder, en hörntänd, två premolarer och tre molarer i vardera käkhalva.
- Igelkotten har flera naturliga fiender, bland annat räv, grävling, mård och större rovfåglar som kungsörn och berguv.
- Igelkottar är laktosintoleranta.
- Igelkotten lämnar sin mamma efter fyra till sju veckor. Därefter spenderar de resten av sina liv i ensamhet, förutom när det är dags att para sig med en annan igelkott.
Alla arter inom underfamiljen igelkottar
Erinaceus
Det största släktet i underfamiljen Erinaceus. Dessa arter förekommer i Europa och Asien. Det är detta släkte som vår svenska igelkott tillhör.
- Igelkott (E. europaeus)
- Östlig igelkott (E. concolor)
- Erinaceus amurensis
- Erinaceus roumanicus
Atelerix
Ett släkte i underfamiljen Erinaceinae som framförallt finns i Afrika, men även i delar av södra Europa. Släktet Atelerix är nära besläktat med Erinaceus.
- Afrikansk pygméigelkott (Atelerix albiventris)
- Atelerix frontalis
- Spansk igelkott (Atelerix algirus)
- Atelerix sclateri
Mesechinus
Ett släkte i underfamiljen Erinaceinae som lever i centrala Asien.
- Mesechinus dauuricus
- Mesechinus hughi
- Mesechinus miodon
- Mesechinus wangi
Långörade igelkottar (Hemiechinus)
Detta släkte finns i norra Afrika och finns sedan på samma breddgrad österut ända till Indien.
- Egyptisk långörad igelkott
- Hemiechinus collaris
Paraechinus
Ett släkte i underfamiljen Erinaceinae med fyra arter som alla lever i torra habitat. Dessa arter förekommer bland annat i norra Afrika, men även i Centralasien.
- Ökenigelkott (Paraechinus aethiopicus)
- Paraechinus micropus
- Paraechinus hypomelas
- Paraechinus nudiventris
